HISTORIA

Rasen har sitt ursprung i Holland, och det är oklart exakt hur gammal rasen är.
I slutet på 1800-talet var rasen vanligt förekommande på landsbygden, men vid 1940-talet befarade man att rasen höll på att dö ut. Kynologen P.M.C. Toepoel räknas som rasens grundare. Mellan åren 1940-1945 reste han runt på den Holländska landsbygden och sökte efter hundar som utseendemässigt liknade dagens Schapendoes. Han fann nio hundar, fyra hanar: Noël, Pluis, Boeloe och Boef och fem tikar: Roetje, Astra, Tirza, Teddy och Ingrid. Genom att väcka intresse för rasen, starta ett samarbete med uppfödarna och ta hjälp av genetiker återuppbyggdes den utdöende rasen. Således härstammar alla Schapendoes i dagens population från någon av de nio hundarna.
Den Holländska rasklubben bildades 1947 och 1952 erkände den Holländska Kennel klubben rasen. 1954 skrevs den första rasstandarden och man började registrera hundarna i en stambok. 1970 stängdes stamboken och möjligheten att registrera in hundar av okänd härstamning upphörde. Det slutgiltiga erkännandet av rasen kom från FCI 1971. Fram till 1988 användes den rasstandard som skapades vid ett styrelsemöte den 13 november 1954. 1988 omarbetade FCI rasstandarden för Schapendoes och den senaste revideringen är gjord 1999. Rasen har FCI – Standard Nr. 313 och tillhör grupp 1, vallhundar som ursprungligen använts för att valla eller vakta får och nötboskap.

Historiskt sett har en Schapendoes främsta uppgift varit att valla. I slutet på 1800- talet kunde man ofta se rasen på de holländska hedarna i arbete med att valla stora fårhjordar. I och med förändringar inom jordbruket minskade behovet av vallhundar och det blev alltmer ovanligt att man såg hundar i arbete. Betesmarkerna låg ofta i ensliga områden vilket medförde att en Schapendoes därför måste besitta en stor uthållighet, vara mycket rörlig och snabb samt kunna agera självständigt. Rasen uppskattades av herdarna just på grund av dessa egenskaper men även för deras outtröttliga arbetslust och intelligens.

Idag är Schapendoesen främst en uppskattad familje och allroundhund.
Man ser en tydlig ökning av antalet hundar i olika tävlingssammanhang som t.ex. lydnad, rallylydnad, agility och på utställning. Intresset för vallning har också ökat samt att delta i vallanlagsprov.


Mentalitet


En Schapendoes är en glad vänlig och livlig hund. Alltid ivrig att behaga, och som regel glad för alla som visar intresse för den. De är en aktiv hund, som kräver en del uppmärksamhet och aktivering för att utvecklas optimalt. Eftersom den även är en klok och självständig hund, kräver den också att få regler att följa redan som liten valp. Den är en vaken och uppmärksam hund som kommer att se som sin uppgifta att vakta ditt hem i den bemärkelsen att den ger skall när någon kommer. När man skaffar sig en Schapendoes får man inte bara en hund, utan en ny familjemedlem som förväntar sig att få delta i alla familjens aktiviteter. En Schapedoes är en mycket frisk och sund hund, och de flesta Schapendoes håller sig "evigt unga". Det är inte ovanligt att få se gamla Schappar på 12-13 år tumla runt som valpar. Genomsnittsåldern är hög, och det är inte ovanligt att Schappar blir både 14 och 15 år gamla.


Helhetsintryck


Schapendoes skall vara en lätt byggd hund, vara långpälsad och ha en mankhöjd på 40-50 cm. Rasen skall vara något längre än hög. Rörelserna skall vara lätta och fjädrande. Rasen besitter en uppseendeväckande förmåga att hoppa.

- En Schapendoes skall vara en rektangulär hund men får inte ge intrycket av att vara lång eller lågställd, inte heller högställd och kort.

Karaktär

Schapendoes skall vara en normalt och harmoniskt byggd vall- hund, till karaktären uppmärksam och modig. Rasen skall vara alert, vaksam, glad, livlig, vänlig och aktiv. Den är mycket tillgiven och trogen människor den känner.


Huvud


Den kraftiga pälsväxten ger ett intryck av att huvudet är större, och i synnerhet bredare, samt djupare än vad det i verkligheten är.

Skallen skall vara nästan flat med måttligt markerad pannfåra och väl markerade

ögonbrynsbågar. Den skall vara ganska bred i förhållande till sin längd. Bredden skall vara något större än avståndet från stopet till nackknölen.

-  Stopet skall vara väl markett men inte djupt.

-  Nosparti, överlinjen på nospartiet skall vara placerad något lägre än skall- ens överlinje. Nospartiet skall vara kortare än avståndet mellan stop och nackknöl. Det skall avsmalna endast lätt, vara djupt i hela sin längd och ha en svagt rundad avslutning.

-  Tänder/käkar, sedd från sidan skall underkäken, även med munnen stängd, synas tydligt. Normalt utvecklat saxbett.

-  kinder oakbenen skall vara tydligt framhävda

-  Ögonen skall vara ganska stora, runda och normalt ansatta. De skall vara placerade mer framåtriktade än åt sidorna. Ögonfärgen skall vara brun och inte ge intryck av att vara svart. Ögonvitorna skall endast vara synliga då hunden tittar kraftigt åt sidan. Uttrycket skall vara öppet, ärligt och livligt. Ögonformen, ögon- färgen och uttrycket är mycket utmärkande för rasen.

-  Öronen skall vara relativt högt ansatta och varken vara stora eller tjocka. De skall hänga fritt, men inte tätt intill skallen. De skall vara försedda med lång päls och vara rörliga, men får aldrig skjuta utanför huvudets kontur.


Kropp

Halsen skall vara stark och torr och huvudet högt buret.

-Skelettet skall vara lätt, smidigt och fjädrande. Rygglinjen skall vara något välvd över länden. -Länden skall vara välvd, kraftig och muskulös.
-Korset skall vara väl sluttande men inte brant.
-Bröstkorgen skall vara djup. Revbenen skall vara måttligt till väl välvda och nå långt bakåt.-Underlinjen skall inte vara alltför uppdragen.

-Svansen skall vara lång, väl bepälsad och ha fana. Sättet på vilket svansen bärs är karakteristiskt för rasen. I vila skall svansen hänga rakt ner, men i trav skall den bäras ganska högt och svänga från sida till sida i en lätt bågform. I galopp skall den bäras rakt utsträckt och i hopp användas som roder. När hunden är upp- märksam får svansen ibland lyftas högt. Den får dock aldrig bäras styvt upprättstående över rygglinjen.


Framställ

-Frambenen skall vara raka med lätt benstomme. Det välvinklade framstället accentuerar förbröstet.-Mellanhänderna skall vara fjädrande.

-Framtassarna skall vara ganska stora och fjädrande. Till formen skall de vara breda och ovala. Tårna skall vara mycket väl sam- lade.Trampdynorna skall vara tjocka och fjädrande med mycket päls mellan dem. Sporrar är tillåtna.


Bakställ

-Bäckenet skall vara sluttande.
-Hasorna skall vara måttligt vinklade, låga och väl musklade. Mellanfötterna skall vara korta.-Baktassarna, se framtassar.


Rörelser

Under arbete använder sig Schapendoes mer av galopp än trav. Rörelserna skall vara lätta, fjädrande och energibesparande. Rasen skall ha lätt för att hoppa och vända snabbt.


Päls

Schapendoes skall ha en tjock päls med tillräcklig underull. Pälsen skall vara lång, minst 7 cm över bakstället. Pälsen skall inte vara slät utan lätt vågig. Utpräglat krusig päls är inte tillåten. Hårstråna växer mycket tätt. De skall vara fina och torra, men får aldrig vara silkiga. Där pälsen är lång tenderar den att stå ut i tofsar, vilket gör den omfångsrik speciellt på bakdelen. Rasen skall också ha en mycket kraftig hårtofs på huvudet liksom mustascher och skägg.

Alla färger är tillåtna.


Storlek
Hanhund - 43-50 cm Tik - 40- 47

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.


Diskvalificerande fel: Nervöst eller aggressivt beteende.
Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt

belägna i pungen

Nota Bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

.






Infromation hämtad från RAS & Skk

Nyheter

19-11-09


Idag hämtade vi hem vår fina tjej Glissdoes Nuvola Of Amore - Tillie ! 

Vi är så glada att hon äntligen är här!


Kontakta oss


Celina Ebenhart 

Alnögatan 8

25732 Rydebäck


Email: Celina@ebendoez.se


Tel: 0738477429


Copyright @ All Rights Reserved